Företagskultur formas när chefer omsätter organisationens värderingar i beslut och dagligt ledarskap

Företagskultur – lever cheferna som ni lär?

Företag vill ha en tydlig företagskultur och lägger ofta mycket tid på att formulera sina värderingar. De diskuteras i ledningsgrupper, kommuniceras till medarbetarna och blir en del av organisationens identitet. Men hur stor betydelse har de egentligen för det som händer i verksamheten?

En stor del av svaret finns i ledarskapet. Chefernas beteenden, beslut och prioriteringar påverkar vilka värderingar som får genomslag i vardagen. Därför är företagskultur inte bara en fråga om gemensamma värderingar, utan också om hur ledare agerar och vilka beteenden organisationen uppmuntrar eller accepterar.

För HR och företagsledning väcker det en viktig fråga: Hur vet ni att era chefer faktiskt leder i enlighet med företagets värderingar?

Företagskultur skapas i vardagen, inte i värdegrunden

De flesta större organisationer har formulerat vilka värderingar som ska prägla verksamheten. Det kan handla om ansvar, öppenhet, samarbete, kundfokus eller innovation. Ofta har man också definierat ledarskapsprinciper som ska stödja dessa värderingar.

Men medarbetarnas upplevelse av företagskulturen formas framför allt av det som händer i det dagliga arbetet.

Hur fattas beslut? Vad händer när någon ifrågasätter ett arbetssätt? Hur reagerar chefen när något går fel? Vilka beteenden belönas, och vilka får fortsätta trots att de strider mot organisationens uttalade värderingar?

Svaren på dessa frågor visar hur kulturen fungerar i praktiken.

Ett företag kan exempelvis ha öppenhet som en central värdering. Men om medarbetarna märker att kritiska synpunkter sällan tas emot positivt kommer de sannolikt att bli mer försiktiga med vad de säger.

På samma sätt kan samarbete vara en uttalad värdering, samtidigt som organisationen belönar individuella prestationer och chefer främst uppmärksammar resultat inom den egna avdelningen.

Det betyder inte nödvändigtvis att värderingarna är fel. Däremot kan det finnas ett avstånd mellan den kultur organisationen vill skapa och de beteenden som faktiskt präglar verksamheten.

Det avståndet behöver ledningen förstå.

Ledarskapets påverkan på företagskulturen är större än många tror

Ledare har ett särskilt inflytande över företagskulturen eftersom deras beteenden påverkar vad medarbetarna uppfattar som viktigt, förväntat och accepterat.

En chef som efterfrågar olika perspektiv, lyssnar på invändningar och är beredd att ompröva beslut visar i handling vad öppenhet och delaktighet innebär.

En chef som säger sig värdesätta samarbete men konsekvent premierar individuella resultat skickar däremot en annan signal.

Medarbetare lägger märke till sådana skillnader. Med tiden lär de sig vilka beteenden som fungerar i organisationen, vilka frågor som är lämpliga att lyfta och vad som krävs för att lyckas.

Det innebär att ledarskapet påverkar kulturen även när chefen inte aktivt försöker göra det.

Särskilt tydligt blir detta när verksamheten utsätts för press. Vid hög arbetsbelastning, förändringar eller svåra affärsbeslut märks det vilka värderingar som faktiskt styr prioriteringarna.

Om organisationen exempelvis säger sig värna om kvalitet och långsiktiga kundrelationer, men chefer regelbundet prioriterar kortsiktiga resultat på bekostnad av dessa principer, påverkar det hur medarbetarna tolkar företagets värderingar.

Det betyder inte att ledare ensamma skapar företagskulturen. Organisationens historia, strukturer, processer och belöningssystem spelar också en betydande roll. Men chefer har stora möjligheter att förstärka eller försvaga de beteenden som organisationen vill se.

Därför behöver arbetet med företagskultur också omfatta hur ledarskapet fungerar i praktiken.

När företagets värderingar inte syns i ledarskapet

Många organisationer investerar i värdegrundsarbete, ledarskapsutbildningar och interna kommunikationsinsatser. Cheferna får information om vilka förväntningar som finns och vilka principer de ska arbeta efter.

Ändå kan det vara svårt att veta i vilken utsträckning värderingarna faktiskt påverkar ledarskapet.

En förklaring är att organisationer ofta undersöker om medarbetarna känner till värderingarna, snarare än hur de omsätts i konkreta beteenden.

Det är två olika saker.

En chef kan känna väl till organisationens ledarskapsprinciper och samtidigt ha svårt att tillämpa dem i vardagen. Det behöver inte handla om bristande vilja. Ibland beror det på invanda arbetssätt, motstridiga krav eller att chefen inte är medveten om hur det egna beteendet uppfattas.

En chef kan exempelvis uppleva att den egna kommunikationen är tydlig, medan medarbetarna saknar information för att kunna prioritera sitt arbete.

En annan kan anse sig vara inkluderande, samtidigt som kollegor upplever att viktiga beslut fattas utan tillräcklig dialog.

Skillnaderna behöver inte innebära att någon medvetet beskriver verkligheten felaktigt. De visar att människor upplever ledarskapet från olika perspektiv.

För organisationen är det viktig information, särskilt när man vill skapa en gemensam ledarskapskultur över flera avdelningar, verksamheter eller länder.

Företagsvärderingar behöver översättas till konkreta ledarbeteenden

Om en organisation vill undersöka om ledarskapet stödjer företagskulturen behöver man först definiera vad värderingarna betyder i praktiken.

Ta ansvarstagande som exempel.

Vad innebär det att en chef tar ansvar? Handlar det om att fatta beslut, följa upp överenskommelser, erkänna misstag eller säkerställa att medarbetarna har rätt förutsättningar att lyckas?

Alla dessa beteenden kan vara relevanta, men de beskriver olika aspekter av ansvarstagande.

På samma sätt kan värderingen samarbete innebära att chefen delar information, involverar andra funktioner, hanterar intressekonflikter eller prioriterar organisationens gemensamma resultat framför den egna avdelningens.

Om värderingarna förblir allmänt formulerade blir det svårt att avgöra om de efterlevs.

När de däremot översätts till observerbara beteenden blir det möjligt att undersöka hur ledarskapet faktiskt uppfattas.

Det skapar också bättre förutsättningar för utveckling. I stället för att säga till en chef att bli mer inkluderande kan organisationen identifiera vilka konkreta beteenden som behöver förändras.

Hur kan 360° feedback visa om ledarskapet stödjer företagskulturen?

En 360°-bedömning innebär att en ledare får strukturerad återkoppling från flera perspektiv, exempelvis sin chef, sina kollegor och sina medarbetare. Ledarens egen bedömning kan också ingå.

Genom att jämföra dessa perspektiv blir det möjligt att identifiera skillnader mellan hur ledaren uppfattar sitt eget agerande och hur andra upplever det.

Det kan exempelvis visa att en chef uppfattar sig som tydlig i sin kommunikation, medan medarbetarna upplever att prioriteringar och förväntningar är oklara.

Eller att chefen anser sig uppmuntra samarbete, samtidigt som kollegor upplever att det finns hinder för samverkan mellan avdelningar.

Sådana skillnader kan vara värdefulla utgångspunkter för utveckling.

Men en 360°-bedömning ger inte en fullständig eller objektiv bild av ledarskapet. Resultaten bygger på respondenternas uppfattningar och behöver tolkas med hänsyn till sammanhanget.

Det viktiga är därför inte enbart vilka poäng en chef får, utan vilka beteendemönster som framträder och vad organisationen kan lära sig av dem.

När syftet är att utveckla företagskulturen blir också valet av frågor särskilt betydelsefullt.

Skapa egna frågor i 360° feedback utifrån företagets värderingar

Många 360°-bedömningar bygger på färdiga frågebatterier med generella ledarskapskompetenser. Det kan fungera väl när organisationen vill undersöka etablerade områden inom ledarskap.

Men om målet är att förstå hur cheferna omsätter just företagets egna värderingar kan ett generellt frågebatteri vara otillräckligt.

Med FinxS 360° kan organisationen skapa helt egna frågebatterier utifrån sina värderingar, ledarskapsprinciper och de beteenden man vill utveckla.

Det innebär att organisationen själv kan definiera vad som ska undersökas, i stället för att enbart utgå från en färdig modell.

Anta att ett företag arbetar med fyra centrala värderingar: ansvar, samarbete, kundfokus och utveckling.

Då kan frågorna utformas för att undersöka hur dessa värderingar kommer till uttryck i chefernas dagliga arbete.

Exempel på 360°-frågor kopplade till företagsvärderingar

Ansvar

  • Tar chefen ansvar för fattade beslut och deras konsekvenser?
  • Följer chefen upp överenskommelser och säkerställer att beslut genomförs?

Samarbete

  • Uppmuntrar chefen samarbete mellan olika funktioner och avdelningar?
  • Involverar chefen berörda personer innan beslut som påverkar deras arbete fattas?

Kundfokus

  • Säkerställer chefen att kundens behov vägs in i verksamhetens prioriteringar?
  • Hjälper chefen medarbetarna att förstå hur deras arbete påverkar kundupplevelsen?

Utveckling

  • Ger chefen konkret återkoppling som hjälper medarbetarna att utvecklas?
  • Skapar chefen möjligheter att dra lärdom av både framgångar och misstag?

Det här är exempel på hur övergripande företagsvärderingar kan omsättas till frågor om observerbara beteenden.

Frågorna behöver anpassas till organisationens verksamhet, ledarskapsmodell och till vad respektive respondentgrupp faktiskt har möjlighet att bedöma.

En medarbetare kan exempelvis ha goda förutsättningar att bedöma hur chefen ger återkoppling i vardagen, medan en chefskollega kan ha bättre insyn i hur personen samarbetar över organisatoriska gränser.

Genom att utforma frågorna utifrån verksamhetens verkliga förutsättningar kan återkopplingen bli mer relevant för de beslut och utvecklingsinsatser som ska följa.

Från individuella bedömningar till en tydligare bild av ledarskapskulturen

När flera chefer bedöms utifrån samma frågor kan organisationen även undersöka gemensamma mönster i ledarskapet.

Det kan exempelvis visa att cheferna generellt uppfattas som tydliga när det gäller mål och resultat, men att medarbetarna upplever brister i delaktighet eller återkoppling.

Ett annat mönster kan vara att vissa värderingar får stort genomslag i ledarskapet medan andra har svårare att omsättas i praktiken.

Sådan information kan hjälpa HR och företagsledning att prioritera utvecklingsinsatser.

I stället för att genomföra samma generella ledarskapsutbildning för alla chefer kan organisationen identifiera vilka beteenden som behöver stärkas och utforma insatser utifrån dessa behov.

För större organisationer kan ett gemensamt frågebatteri också bidra till en mer konsekvent uppföljning av ledarskapet mellan olika delar av verksamheten.

Samtidigt behöver jämförelser göras med eftertanke. Olika roller, organisatoriska förutsättningar och lokala arbetsmiljöer kan påverka hur ledarbeteenden uppfattas.

Resultaten bör därför inte användas som en förenklad rangordning av chefer. Värdet ligger i att identifiera mönster, förstå skillnader och skapa bättre underlag för utveckling.

Egna frågor ger större relevans, men ställer också krav på kvalitet

Möjligheten att skapa egna frågor ger organisationen stor frihet. Samtidigt behöver frågorna utformas omsorgsfullt för att resultaten ska bli användbara.

En fråga som ”Är chefen en bra förebild för våra värderingar?” kan verka relevant, men den lämnar stort utrymme för subjektiva tolkningar.

Vad innebär egentligen att vara en bra förebild? Vilka beteenden ska respondenten bedöma?

Det är ofta mer användbart att formulera frågor som beskriver konkreta handlingar.

Om organisationen exempelvis vill undersöka öppenhet kan man fråga om chefen efterfrågar synpunkter innan viktiga beslut fattas eller hur chefen reagerar när medarbetare framför avvikande åsikter.

Det är också viktigt att undvika frågor som innehåller flera beteenden samtidigt. Om respondenten ska bedöma om chefen kommunicerar tydligt, skapar engagemang och följer upp resultat i en och samma fråga blir det svårt att veta vad svaret avser.

För organisationer som vill följa utvecklingen över tid är en konsekvent frågestruktur särskilt viktig. Om frågorna ändras mellan mätningarna blir det svårare att göra rättvisande jämförelser.

Ett egenutformat frågebatteri blir inte heller automatiskt vetenskapligt validerat. Därför behöver organisationen vara tydlig med vad resultaten faktiskt visar och vilka slutsatser som är rimliga att dra.

En 360°-bedömning förändrar inte företagskulturen av sig själv

En väl genomförd 360°-bedömning kan ge värdefulla insikter, men den förändrar inte ledarskapet på egen hand.

Förändringen sker när resultaten används för att förstå vilka beteenden som behöver utvecklas och när cheferna får möjlighet att omsätta insikterna i sitt dagliga arbete.

Det kräver också att organisationen tar ansvar för förutsättningarna.

Om en chef får återkoppling om att medarbetarna behöver större delaktighet, samtidigt som organisationens beslutsprocesser lämnar mycket litet utrymme för dialog, räcker det inte att enbart uppmana chefen att bli mer inkluderande.

Ledarskap utvecklas i ett organisatoriskt sammanhang. Därför behöver resultaten kunna leda till både individuell utveckling och diskussioner om hur organisationen fungerar.

Det är också viktigt att bestämma vad som ska hända efter bedömningen.

Vilka beteenden ska prioriteras? Vilket stöd behöver cheferna? Hur ska utvecklingen följas upp? Och hur säkerställer ledningen att de önskade beteendena också uppmuntras av organisationens arbetssätt och belöningssystem?

En uppföljande bedömning kan bidra till att visa om de önskade beteendena uppfattas ha förändrats.

På så sätt kan 360° feedback bli en del av ett långsiktigt arbete med ledarskap och företagskultur, snarare än en isolerad aktivitet.

Företagskultur börjar med vad ledarna faktiskt gör

Företagets värderingar får betydelse när de påverkar hur människor arbetar, samarbetar och fattar beslut.

Ledarna har en viktig roll i detta. Genom sina dagliga beteenden visar de vilka principer som faktiskt gäller i organisationen.

För HR och företagsledning handlar utmaningen därför inte bara om att formulera rätt värderingar eller utveckla en gemensam ledarskapsmodell. Det handlar också om att förstå hur dessa ambitioner fungerar i praktiken.

Att undersöka hur ledarskapet uppfattas är ett sätt att minska avståndet mellan organisationens uttalade värderingar och medarbetarnas vardag.

Med FinxS 360° kan organisationen skapa egna frågor som utgår från de värderingar och ledarbeteenden som är viktigast för verksamheten. Det ger möjlighet att samla in strukturerad återkoppling, identifiera utvecklingsområden och följa upp arbetet över tid.

Den avgörande frågan är alltså inte bara vilka värderingar företaget har.

Det är om ledarna visar i handling vad värderingarna betyder.

Vill ni undersöka hur era chefer omsätter företagets värderingar i praktiken? Läs mer om FinxS 360° feedback och möjligheten att skapa ett eget frågebatteri utifrån organisationens behov.

Dela