Två avdelningar inom samma organisation kan arbeta mot samma mål, använda samma processer och följas upp med samma nyckeltal. Ändå kan skillnaderna i prestation, kvalitet och resultat vara betydande.
I den ena avdelningen vet medarbetarna vad som förväntas, ansvarsfördelningen fungerar och problem hanteras innan de påverkar leveransen. Chefen följer upp arbetet, ger återkoppling och ser till att medarbetarna har rätt förutsättningar att lyckas.
I den andra avdelningen kan samma mål och rutiner finnas dokumenterade, men genomförandet fungerar inte lika väl. Förväntningar tolkas olika, återkommande problem får fortsätta och resultaten varierar.
Skillnaderna behöver inte bero på medarbetarnas kompetens eller ambitioner. De kan också bero på hur cheferna leder, utvecklar och följer upp arbetet.
Det är en central fråga inom performance management, eller prestationsstyrning som begreppet ofta översätts till på svenska.
Vad är performance management?
Performance management är ett systematiskt arbete med att sätta mål, tydliggöra förväntningar, följa upp prestationer och skapa förutsättningar för kontinuerlig utveckling. Begreppet omfattar både hur organisationen arbetar med prestationer och hur chefer leder sina medarbetare mot gemensamma mål.
I många organisationer finns redan etablerade processer för målstyrning, utvecklingssamtal, prestationsbedömning och uppföljning av nyckeltal. Dessa processer fyller viktiga funktioner. De ger struktur, skapar gemensamma förväntningar och gör det möjligt att följa verksamhetens utveckling.
Men att ha ett system för performance management är inte samma sak som att organisationens chefer har den förmåga som krävs för att arbeta effektivt med prestationer i vardagen.
En chef kan vara mycket skicklig på att formulera mål och följa upp resultat, men samtidigt ha svårare att identifiera varför medarbetare inte når förväntad prestation.
En annan kan vara bra på att skapa engagemang och utveckla relationer, men mindre konsekvent när det gäller ansvarsfördelning, återkoppling och uppföljning.
Båda kan ha tillgång till samma system och arbeta inom samma organisation. Ändå kan deras ledarskap skapa olika förutsättningar för resultat.
Det är därför performance management behöver handla om mer än processer, system och nyckeltal.
Att mäta resultat är inte samma sak som att förstå vad som skapar dem
De flesta organisationer följer upp sina resultat på olika sätt. Det kan handla om produktivitet, kvalitet, kundnöjdhet, leveransprecision, ekonomiska resultat eller andra verksamhetsspecifika nyckeltal. Mätningarna visar om organisationen når sina mål och var det finns avvikelser.
Men de förklarar inte alltid varför resultaten ser ut som de gör.
Om ett team återkommande missar sina mål kan orsaken exempelvis vara otydliga prioriteringar, bristande kompetens, otillräckliga resurser eller att arbetssätten inte fungerar.
I andra situationer kan problemet vara att chefen inte följer upp överenskommelser, ger tillräckligt tydlig återkoppling eller agerar när prestationerna inte motsvarar förväntningarna.
Det är två olika typer av problem som kräver olika åtgärder.
En chef som enbart fokuserar på resultatet riskerar att missa de bakomliggande orsakerna. Samtidigt kan en chef som är skicklig på att förstå medarbetarnas behov, men undviker att ställa tydliga krav, få svårt att skapa en konsekvent prestationskultur.
Effektiv prestationsstyrning kräver därför en kombination av tydliga förväntningar, fungerande förutsättningar, systematisk uppföljning och förmåga att agera när något behöver förändras.
Att mäta prestationer visar vad som händer. Att förstå vilka beteenden och förutsättningar som påverkar prestationerna gör det möjligt att arbeta med orsakerna bakom resultaten.
Prestationsstyrning är också en ledarskapskompetens
Performance management beskrivs ofta som en organisatorisk process. Men i praktiken är chefernas beteenden avgörande för hur processen fungerar.
Det handlar om hur chefen planerar arbetet, kommunicerar förväntningar, följer upp överenskommelser och hjälper medarbetarna att utveckla sin förmåga.
I FinxS Ledarskap 52 är prestationsstyrning en av 52 definierade ledarskapskompetenser.
Kompetensen omfattar bland annat förmågan att:
- Planera arbetet med tydliga mål, ansvar och milstolpar.
- Identifiera skillnader mellan befintliga och önskade kunskaper.
- Definiera arbetssätt som hjälper medarbetarna att lyckas.
- Följa upp överenskomna processer och gemensamma mål.
- Hålla medarbetare ansvariga för sina åtaganden.
- Utvärdera prestationer och agera när problem uppstår.
- Konsekvent driva arbetet framåt.
Det är konkreta ledarbeteenden som påverkar hur mål och förväntningar omsätts i det dagliga arbetet.
Samtidigt är dessa beteenden inte lika naturliga för alla chefer.
Varför behöver chefer utveckla olika delar av sitt ledarskap?
Två chefer kan ha samma befattning, liknande erfarenhet och ansvar för jämförbara verksamheter, men ändå behöva utveckla helt olika ledarskapskompetenser.
En chef kan vara resultatinriktad, beslutsam och skicklig på att driva arbetet framåt. Samtidigt kan personen behöva utveckla sin förmåga att identifiera medarbetarnas kompetensbehov och skapa förutsättningar för långsiktig utveckling.
En annan chef kan vara mycket bra på att stödja medarbetare, skapa samarbete och hantera individuella behov, men behöva bli tydligare med ansvar, förväntningar och uppföljning.
En tredje kan vara strukturerad och noggrann med planering, men ha svårare att agera när prestationer inte motsvarar de krav som ställs.
Ingen av dessa chefer behöver nödvändigtvis mer kunskap om varför prestationsstyrning är viktigt. De behöver snarare utveckla de specifika beteenden som gör att de kan arbeta mer effektivt med prestationer i sin egen verksamhet.
Det är en viktig skillnad när organisationer planerar insatser för ledarskapsutveckling.
Generella utbildningar kan ge värdefull kunskap och en gemensam förståelse för ledarskap. Men det betyder inte att alla deltagare behöver utveckla samma kompetenser.
För att utvecklingsinsatser ska bli relevanta behöver organisationen förstå vilka ledarbeteenden som redan fungerar väl och vilka som behöver stärkas.
Från generella ledarskapsutbildningar till mer träffsäker utveckling
För HR och ledningsgrupper i större organisationer finns ofta ett behov av att skapa en gemensam struktur för ledarskapet.
Chefer inom olika affärsområden, funktioner och geografiska enheter förväntas arbeta mot organisationens mål och bidra till en gemensam prestationsnivå. Samtidigt har de olika erfarenheter, naturliga arbetssätt och utvecklingsbehov.
Utmaningen är att skapa en gemensam standard utan att förutsätta att alla chefer behöver samma utvecklingsinsatser.
I FinxS Ledarskap 52 används en inledande analys för att identifiera vilka ledarbeteenden som ligger nära chefens naturliga arbetssätt och vilka som kan kräva mer medveten utveckling.
Utifrån analysen kan utvecklingsarbetet riktas mot konkreta kompetenser och integreras i chefens ordinarie arbete.
Programmet är utformat för att pågå under ett år, med en ledarskapskompetens i fokus varje vecka. Organisationen kan också prioritera vissa kompetenser och anpassa ordningsföljden utifrån sina behov.
Det innebär att en organisation exempelvis kan välja att prioritera prestationsstyrning när det finns behov av tydligare uppföljning, ansvarstagande och mer konsekventa arbetssätt.
Samtidigt kan varje chef arbeta med de beteenden som är mest relevanta för den egna utvecklingen.
Eftersom kompetenserna är gemensamt definierade får HR och ledning också en struktur för att identifiera utvecklingsbehov och jämföra ledarskapskompetenser mellan olika delar av organisationen.
Det skapar bättre förutsättningar för ett systematiskt och skalbart arbete med ledarskapsutveckling.
Hur kan organisationer utveckla sitt arbete med performance management?
Ett fungerande arbete med performance management behöver omfatta både organisationens processer och chefernas förmåga att använda dem.
Det innebär att organisationen behöver kunna besvara flera frågor.
Är målen och förväntningarna tillräckligt tydliga? Har medarbetarna rätt kompetens och förutsättningar? Följs överenskomna arbetssätt upp? Får medarbetarna relevant återkoppling? Agerar cheferna när resultat och prestationer inte motsvarar förväntningarna?
Men det finns också en fråga som ofta förtjänar större uppmärksamhet:
Har våra chefer de ledarskapskompetenser som krävs för att omsätta organisationens mål och processer i det dagliga arbetet?
Den frågan är särskilt relevant i större organisationer där många chefer arbetar utifrån samma övergripande mål, men där resultat och arbetssätt kan skilja sig mellan olika delar av verksamheten.
Genom att arbeta med definierade ledarskapskompetenser blir det möjligt att identifiera vilka beteenden som behöver utvecklas, i stället för att enbart konstatera att resultaten behöver förbättras.
Det gör också utvecklingsarbetet mer konkret för den enskilda chefen.
Performance management börjar i det dagliga ledarskapet
Organisationer behöver mål, processer och system för att kunna styra och följa upp verksamheten.
Men resultaten påverkas också av vad cheferna faktiskt gör i sitt dagliga arbete.
Hur de skapar tydlighet, utvecklar medarbetarnas kompetens, följer upp överenskommelser och hanterar situationer där prestationerna inte motsvarar förväntningarna.
En gemensam struktur för performance management skapar förutsättningar för konsekvent prestationsstyrning. Chefernas ledarskapskompetenser påverkar hur väl den fungerar i praktiken.
För HR och ledning handlar det därför inte enbart om att utveckla processerna för prestationsbedömning och uppföljning.
Det handlar också om att förstå vilka ledarkompetenser som behöver stärkas för att organisationen ska kunna förbättra prestationer, utveckla medarbetare och nå sina mål.
Vill ni undersöka hur FinxS Ledarskap 52 kan användas för att identifiera och utveckla konkreta ledarskapskompetenser i er organisation?
