Samarbetsanalys
Samarbetsanalys
Beteendedata som visar hur två personer samarbetar – i vardagen, i förändring och när relationen prövas.
Analysen gör mönster, friktion och arbetslogik synliga innan samarbetet startar, när det behöver utvecklas eller när situationen redan är ansträngd. Beteendedata som tydliggör samspelet mellan två personer, innan det skapar risk, friktion eller förlorad effektivitet.
Analysen gör mönster, friktion och arbetslogik synliga innan samarbetet startar, när det behöver utvecklas eller när situationen redan är ansträngd. Beteendedata som tydliggör samspelet mellan två personer, innan det skapar risk, friktion eller förlorad effektivitet.
Vad Samarbetsanlysen visar
Samarbetsanalysen beskriver hur två personer fungerar tillsammans, inte som individer, utan som en gemensam enhet. Den gör det möjligt att se hur samspelet påverkas av krav, kommunikation, ansvarsfördelning och press, och var risker eller styrkor uppstår i relationen.
Den visar bland annat:
Alltid fokus på mönster – aldrig på skuld eller personliga brister.
Den visar bland annat:
- Beteendemönster i samarbetet. Hur varje person driver arbete, tempo och beslut och vilken dynamik som uppstår när dessa två mönster möts.
- Roller, riktningar och tyngdpunkter. Vilken riktning samspelet naturligt tar: vem driver framåt, vem bromsar, vem strukturerar, vem öppnar upp och om mönstret är hållbart.
- Var friktion uppstår. De punkter där kommunikationen fastnar, antaganden krockar eller förväntningar glider isär.
- Hur samarbetet påverkas av krav, förändring och press. Vilka stressresponsmönster som triggas i relationen och hur dessa påverkar effektivitet och tillit.
- Kommunikations- och beslutsprocesser. Vad varje person reagerar på, vad de missar, och vilka signaler som riskerar att misstolkas.
- Motivation och arbetsmiljöer. Vilka förutsättningar som stärker samarbetets effektivitet och vilka som försvagar det.
Alltid fokus på mönster – aldrig på skuld eller personliga brister.
Hur organisationer använder Samarbetsanalysen
Organisationer använder Samarbetsanalysen för att få ett gemensamt och objektivt underlag kring hur två personer fungerar tillsammans, i samspelet, kommunikationen och det operativa arbetet. När beteenden synliggörs i ett strukturerat format blir det lättare att fatta beslut om hur samarbetet ska starta, utvecklas eller stabiliseras när relationen är ansträngd.
Samarbetsanalysen används i alla situationer där två personer behöver arbeta tätt och effektivt. Den gör det tydligt hur de påverkar varandras beslut, prioriteringar, tempo och informationsflöden. Organisationer får en konkret bild av var samarbetet är stabilt och var det finns risk för missförstånd, fördröjningar eller onödig friktion. Den används ofta när två nyckelpersoner ska ta gemensamt ansvar i projekt, i ledningssammanhang eller i funktioner där samspelet har direkt effekt på kvalitet och leveransprecision.
Vid start av ett samarbete används analysen för att undvika tidiga friktioner. Organisationen kan snabbt identifiera var de två personernas naturliga arbetssätt kompletterar varandra och var samspelet kräver tydligare struktur, gemensamma förväntningar eller kalibrering. Det gör att uppstarter går snabbare och bygger på observationer av beteenden, inte antaganden om personlighet eller arbetssätt.
Vid konflikter eller blockerade samarbeten används analysen för att förstå vad som faktiskt skapar spänningen, inte vem som “är problemet”. Den visar hur varje person reagerar när kraven ökar, när osäkerheten blir större eller när kommunikationen skiftar tempo. Organisationen ser var samspelet läcker energi och var det skapas stabilitet. Det gör att insatser kan riktas mot det som faktiskt påverkar resultat, inte kring generell “relationsförbättring”.
Vid handledning i konflikter fungerar analysen som ett gemensamt och precist underlag. Båda personerna får insikt i vilka beteenden som är hållbara över tid, vad som är deras mest naturliga arbetslogik och hur dessa två logiker möts i vardagen. Det gör att utvecklingsplaner blir konkreta, eftersom det blir tydligt vad som behöver förstärkas, vad som behöver anpassas och vilka situationer som skapar onödiga spärrar i samarbetet.
Slutligen används Samarbetsanalysen vid matchning av personer i viktiga samarbeten, till exempel projektledning, kundansvar eller funktioner med delat mandat. Organisationen får en tidig signal på hur väl deras naturliga beteenden motsvarar de krav som samarbetet ställer. Det minskar risken för felprioriteringar, ineffektivitet eller konflikter som uppstår när två arbetslogiker drar åt olika håll. När matchningen är rätt blir samarbetet mer förutsägbart, och när det inte är det syns det tidigt, innan konsekvenserna blir kostsamma.
Samarbetsanalysen används i alla situationer där två personer behöver arbeta tätt och effektivt. Den gör det tydligt hur de påverkar varandras beslut, prioriteringar, tempo och informationsflöden. Organisationer får en konkret bild av var samarbetet är stabilt och var det finns risk för missförstånd, fördröjningar eller onödig friktion. Den används ofta när två nyckelpersoner ska ta gemensamt ansvar i projekt, i ledningssammanhang eller i funktioner där samspelet har direkt effekt på kvalitet och leveransprecision.
Vid start av ett samarbete används analysen för att undvika tidiga friktioner. Organisationen kan snabbt identifiera var de två personernas naturliga arbetssätt kompletterar varandra och var samspelet kräver tydligare struktur, gemensamma förväntningar eller kalibrering. Det gör att uppstarter går snabbare och bygger på observationer av beteenden, inte antaganden om personlighet eller arbetssätt.
Vid konflikter eller blockerade samarbeten används analysen för att förstå vad som faktiskt skapar spänningen, inte vem som “är problemet”. Den visar hur varje person reagerar när kraven ökar, när osäkerheten blir större eller när kommunikationen skiftar tempo. Organisationen ser var samspelet läcker energi och var det skapas stabilitet. Det gör att insatser kan riktas mot det som faktiskt påverkar resultat, inte kring generell “relationsförbättring”.
Vid handledning i konflikter fungerar analysen som ett gemensamt och precist underlag. Båda personerna får insikt i vilka beteenden som är hållbara över tid, vad som är deras mest naturliga arbetslogik och hur dessa två logiker möts i vardagen. Det gör att utvecklingsplaner blir konkreta, eftersom det blir tydligt vad som behöver förstärkas, vad som behöver anpassas och vilka situationer som skapar onödiga spärrar i samarbetet.
Slutligen används Samarbetsanalysen vid matchning av personer i viktiga samarbeten, till exempel projektledning, kundansvar eller funktioner med delat mandat. Organisationen får en tidig signal på hur väl deras naturliga beteenden motsvarar de krav som samarbetet ställer. Det minskar risken för felprioriteringar, ineffektivitet eller konflikter som uppstår när två arbetslogiker drar åt olika håll. När matchningen är rätt blir samarbetet mer förutsägbart, och när det inte är det syns det tidigt, innan konsekvenserna blir kostsamma.
Hur samspelet fungerar under krav, förändring och stress
När kraven och pressen ökar faller två personer tillbaka på sina mest naturliga beteenden. Det är i just de här lägena som samspelet blir tydligt: mönster och antaganden förstärks samtidigt som små skillnader får större effekt. Samarbetsanalysen visar hur de två personernas stressreaktioner möts, om de kompletterar varandra eller om de börjar styra relationen åt olika håll.
Under press uppstår ofta specifika energiläckor. Kommunikation som fungerar i vardagen kan bli otydlig, tempot kan glida isär och fokus kan skifta utan att någon av parterna märker det. Analysen synliggör dessa förlopp innan de leder till förlorad effektivitet eller onödiga konflikter.
Samtidigt finns det situationer där samarbetet blir starkare när trycket ökar. Vissa relationer blir mer handlingskraftiga, mer fokuserade eller mer strukturerade under belastning. Det är värdefulla styrkor som organisationen behöver känna till, inte minst när de två personerna arbetar i roller med delat ansvar.
En central del av analysen är att skilja mellan vad som är naturliga beteenden och vad som är anpassningar. I en vanlig arbetssituation kan båda göra medvetna justeringar för att mötas halvvägs. Under stress faller dessa justeringar delvis bort, vilket gör samspelets hållbarhet synlig: vad är robust över tid, och vad bygger på ansträngning?
Slutligen visar analysen hur de två personerna fungerar operativt när tiden är knapp. Vem accelererar och driver beslut? Vem strukturerar, värderar risk eller söker förankring? Och hur påverkar dessa mönster varandra i praktiken? Det är dessa beteenden som ofta avgör om ett samarbete håller under ökad belastning eller behöver kalibreras innan trycket blir för stort.
Under press uppstår ofta specifika energiläckor. Kommunikation som fungerar i vardagen kan bli otydlig, tempot kan glida isär och fokus kan skifta utan att någon av parterna märker det. Analysen synliggör dessa förlopp innan de leder till förlorad effektivitet eller onödiga konflikter.
Samtidigt finns det situationer där samarbetet blir starkare när trycket ökar. Vissa relationer blir mer handlingskraftiga, mer fokuserade eller mer strukturerade under belastning. Det är värdefulla styrkor som organisationen behöver känna till, inte minst när de två personerna arbetar i roller med delat ansvar.
En central del av analysen är att skilja mellan vad som är naturliga beteenden och vad som är anpassningar. I en vanlig arbetssituation kan båda göra medvetna justeringar för att mötas halvvägs. Under stress faller dessa justeringar delvis bort, vilket gör samspelets hållbarhet synlig: vad är robust över tid, och vad bygger på ansträngning?
Slutligen visar analysen hur de två personerna fungerar operativt när tiden är knapp. Vem accelererar och driver beslut? Vem strukturerar, värderar risk eller söker förankring? Och hur påverkar dessa mönster varandra i praktiken? Det är dessa beteenden som ofta avgör om ett samarbete håller under ökad belastning eller behöver kalibreras innan trycket blir för stort.
Del av en större analysstruktur
Ledaranalysen står inte ensam. Den är en del av en sammanhållen struktur som gör det möjligt för organisationen att arbeta konsekvent med beteendedata på alla nivåer: ledning, team och individ. När samma logik och samma datapunkter används genom hela organisationen blir det enklare att jämföra arbetssätt, fatta beslut och säkerställa att ledarskapet fungerar på det sätt som verksamheten kräver.
Tillsammans skapar de olika analyserna en gemensam överblick över beteenden i organisationen. Det blir möjligt att se var det finns styrkor att bygga på och var det behövs mer tydlighet, struktur eller stöd. Organisationer kan följa samma mätpunkter över funktioner och marknader, vilket ger en objektiv grund för jämförelser, beslut och utvecklingsinsatser.
För ledaren själv blir helheten ett stöd för att förstå både sig själv och sitt team bättre. Det blir tydligt hur ledarens beteenden påverkar organisationen och teamet och hur teamets beteenden påverkar ledaren. Det skapar en tydlig bild av att alla delarna hänger ihop och påverkar organisationens övergripande mål. Det skapar ett gemensamt språk som underlättar dialoger om ansvar, riktning och förväntningar.
Tillsammans skapar de olika analyserna en gemensam överblick över beteenden i organisationen. Det blir möjligt att se var det finns styrkor att bygga på och var det behövs mer tydlighet, struktur eller stöd. Organisationer kan följa samma mätpunkter över funktioner och marknader, vilket ger en objektiv grund för jämförelser, beslut och utvecklingsinsatser.
För ledaren själv blir helheten ett stöd för att förstå både sig själv och sitt team bättre. Det blir tydligt hur ledarens beteenden påverkar organisationen och teamet och hur teamets beteenden påverkar ledaren. Det skapar en tydlig bild av att alla delarna hänger ihop och påverkar organisationens övergripande mål. Det skapar ett gemensamt språk som underlättar dialoger om ansvar, riktning och förväntningar.
Visualiseringarna i Samarbetsanalysen ger en teknisk och neutral bild av hur samspelet mellan två personer tar form i praktiken. De används inte för att förenkla eller kategorisera individer, utan för att tydliggöra mönster som kan vara svåra att se i vardagen.
Graferna visar både de naturliga beteenden och hur samspelet förändras under krav, press eller ökad komplexitet. Skillnaderna gör det tydligare vad som kommer naturligt, vad som kräver mer energi och vilka beteenden som förstärks i pressade lägen.
I Diamanten placeras båda personerna i relation till sina flexibilitetszoner och beteenderiktningar. Det ger en översiktlig karta över var de kompletterar varandra, var de skiljer sig och var samspelet riskerar att skapa friktion om tempot ökar.
Pilkartan visar hur varje person rör sig mellan sin naturliga stil och den anpassade stilen. Den ger en teknisk indikation på hur mycket energi anpassningen kräver och om de två personerna rör sig åt samma håll eller åt helt olika håll när kraven ökar.
Visualiseringar
Vi hjälper er att ta fram den lösning som bäst stödjer era processer inom urval, ledarskap, sälj eller organisationsutveckling.
Fyll i era uppgifter så kontaktar vi er.
Vill ni veta mer eller testa Samarbetsanalysen i er organisation?
Kontakta mig